Boende i Simrishamn 1812 var bl.a. Handelsmannen Johan Areschoug på Kockska gården nr. 39½ (Kocken 1A), Handelsmannen Hendrick Areschoug på Malmgrenska gården nr. 39½ (Kocken 2), Handelsmannen Anders Rydbom på Aspelinska gården nr. 40 (Kocken 3), Handelsänkan Lovisa Areschoug (f. Ovenius) på Sjögrenska gården nr. 41 (Kocken 5), Handelsmannen Holger Areschoug på Samuelssonska gården nr. 42 och 43 (Kocken 6), Handelsmannen Johan Rossov på Bergengrenska gården nr. 44 (Kocken 23), Bagaren Anders Breding på Bergengrenska gården nr. 45 (Kocken 23), Färgaren Lars Christian Lenander på Thulinska gården nr. 1 (Lars Johan 14), Vice Häradshövdingen Auditeur Carl Kull på Björkegrenska gården nr. 2 (Lars Johan 3), Assessor Vice Borgmästare Eric Landgrehn på nr. 67 (Lejonet 1 och 3), Rector Scholae Adolph Landgrehn på nr. 66 och 68 (Lejonet 4), Handelsmannen Hendrich Ovenius på nr. 50 och 51 (Jungfrun 1) och Rådmansänkan Christina Lundqvist (f. Lundgren) på nr. 52 (Jungfrun 2).
Myntet på bilden är en kopparskilling präglad i norska Kongsberg (de korslagda hamrarna) för den danske kungen Frederik VI. Då var Norge ännu danskt, men bara två år senare skulle landet gå i union med Sverige. Efter freden i Kiel den 14 januari 1814 och den följande konventionen i Moss fick Danmark avträda Norge mot att de övertog Svenska Pommern och Rügen + en miljon riksdaler. En liten tröst för Sverige efter förlusten av Finland 1809, men norrmännen var bittra för att ha gått miste om självständighet. Dessutom behöll Danmark Grönland, Färöarna och Island, som egentligen ditintills hade hört under Norge.
/Ulf Danell
Österlens Museum
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar