Kransagille!

Ja så hette det när man firade midsommar på Österlen under mitten  av 1800-talet. På den tiden firade man det lite annorledes. För det första firade man  inte under midsommarafton som man gör idag, utan man firade  på midsommardagen. Självklart efter gudstjänsten. För enligt kyrkan var det ju helgonet Johannes Döparen som man firade. I Danmark är det fortfarande helgonet Hans som man firar under denna tid och det är alltid den 24:e juni. Vissa präster här på österlen var mer eller mindre emot kransagillet, men det brydde sig inte ungdomarna om. För kransagillet kan man säga var en ungdomsfest och inte en familjetillställning som det är idag.
Den som tror att sill och nypotatis är traditionell mat att förkovra sig under midsommar har grovt fel. Sill åt man till vardags och inte ville man slösa med potatisen så därför plockade man  inte heller dom små ynka potäterna som vi idag tycker är så delikata. Nej, man åt ägg och mjölk. Korna mjölkade bara på sommaren och ägg var en fertalitetssymbol som man även hängde i majstången. Det heter majstång eftersom man majade (klädde) stången med löv. På en del ställen sjöng man maj och gick runt i byn och tiggde mat och brännvin som man sedan åt och drack på själva kransagillet.

Ja man kunde ha ägg i majstången och här nere fanns de inga svenska flaggor i den heller. majstångarna kunde se olika ut från by till by. Man hade bara en gemensam majstång i varje by, men den kunde vara varierande utförd. De var oftast en stång med ett kors. men det kunde vara flera mittstänger på den på olika nivåer på själva grundpålen. Man kunde ha en träfigur högst upp och på stången kunde det fnnas kronor.
Ungdomarna samlades efter kyrkan och drog ut till skogen. Männen red och kvinnorna åkte häst och vagn. Kvinnorna var klädda i kransar och männen i hatt. I skogen dansade man. Man hade gjort upp i förväg vem som skulle dansa med vem och när man väl var i skogen så kom kvinnan och la sin krans på den tilltänkte mannens huvud sen dansa dom. Efter skogen åkte man till majstången som oftast var placerad mitt i byn framför kyrkan. Där dansade man kring den så som vi gör idag. Men utan "Små grodorna"!

/Jeanette Gimmerstam & Lena Alebo
Österlens museum