Mynt från Arados i Fenicien (nuvarande Libanon) hör inte till vanligheterna i svenska skattfynd, men här i Simrishamn finns ett starkt korroderat exemplar av en bronsobol (eller diobol?) präglad i Arados år 183 enligt den lokala stadstideräkningen. Det motsvarar 77/76 fvt. Jag känner till ca 150 olika lokala tideräkningar från den antika världen som finns på mynten. Jesus var ännu inte född och man räknade oftast år efter stadens grundande, en minnesvärd erövring eller helt enkelt efter regeringsår från varje ny härskares tillträde. Det blev ofta missförstånd när regeringar från olika stadsstater skulle enas om ett möte eftersom man utgick från olika tideräkningar. Ibland räknade man tiden i olympiader, eftersom man allt sedan 776 fvt. hade hållit panhellenska tävlingar i Olympia i Pisatis vart fjärde år. Många städer enades om den seleukidiska tideräkningen, som utgick från den 1 oktober 312 fvt., då Seleukos I efter slaget om Gaza återinträdde i Babylon som satrap.
På myntets avers syns ett högervänt huvud av fruktbarhetsgudinnan Astarte. På reversen en hoppande puckelryggig zebutjur (också symbol för fruktbarhet). Ovanför tjuren syns ett grekiskt theta (Θ). Under tjuren står årtalet med grekiska tecken (ΡΠΓ) samt ett par grekiska eller feniciska bokstäver, förmodligen initialer för myntmästaren. Var det här myntet är hittat vet vi tyvärr inte, men i Bodilsker sn på Bornholm hittades 1875 ett silvermynt från Arados. Närmare upplysningar om det har jag dessvärre inte.
/Ulf Danell
Österlens Museum
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar