tisdag 12 juni 2012

Anklam


Myntet upphittades av Algot Månsson den 13 augusti 1929 i ladufogdens hönshus vid Gärsnäs gård. Han lämnade in det till Österlens Museum som inlöste myntet för 5 kronor (ett stort belopp för ett sådant mynt på den tiden, med tanke på att femkronan i Sverige fortfarande var av guld). Myntet är en witten, präglad i staden Anklam i tyska Pommern omkring 1368. Anklam är idag en liten ort med ca 15000 invånare och huvudstad i distriktet Ostvorpommern i delstaten Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland. Bland stadens vänorter finns skånska Burlöv. På myntets åtsida syns stadens emblem, en pil (samma som den närbeliggande staden Stralsund också har) och texten "+MONETA:TANGLIM" (Mynt från Tanglim). Staden grundades av Tanglim i början av 1200-talet och fick namn efter grundaren. När den blivit medlem i Hansan 1283 började staden frodas och en egen mynttillverkning kom snart igång.
 
På frånsidan syns ett kors med en fransk lilja i första korsvinklen (myntet är ganska slitet så det kan vara svårt att se). Omskriften lyder: "DEVS:IN:NOMINE:TVO:" dvs. "Beskåda i Guds namn". Just vid den här tiden blev det ett uppehåll i den dansk-skånska myntningen, pga. rikets silverbrist och usla finanser. Därför tvingades man importera utländska silvermynt, företrädelsevis nordtyska och pommerska mynt, som fick cirkulera här. I det 30-åriga kriget blev Anklam, som staden nu hette (T:et togs bort och stavningen ändrades), först ockuperad av tysk-imperialistiska trupper 1627-1630, och därefter av svenska trupper under Gustaf II Adolf. När kriget var slut 1648 tillhörde Anklam Svenska Pommern, men ockuperades 1676 av Fredrik Wilhelm av Brandenburg. Staden plundrades av ryska soldater 1713. År 1720 delades staden mellan Sverige (norra delen) och Preussen (södra delen). Delningen varade fram till 1815, då hela området blev Preussiskt. Den lilla orten Anklam i Sjöbo kommun, längs riksväg 11 mot Tomelilla, har fått namn efter den pommerska staden. Anklam i Skåne dyker upp 1799, alltså då dess namne i Tyskland fortfarande delvis var svenskt. Kanske var det några hemvändande svensk-tyskar från Anklam, som slog sig ner på den skånska slättbygden, där de grundade sin svenska namne?
 
/Ulf Danell
Österlens Museum

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar