torsdag 3 maj 2012

Papperssamhället

Sydsvenska Kraftaktiebolaget Snigelpost blir allt ovanligare – det är inte ens varje dag det dimper ner något i den fysiska brevlådan, och om det så gör är det mest räkningar. Och det kan nog vara bra – mänskligheten behöver spara på både trädbeståndet och transporterna. Men en sak kan vi än så länge vara säkra på, den fysiska post vi får är gjord av papper.

Papprets betydelse för det moderna samhällets utveckling kan knappast överdrivas! Kanske inte pappret i sig – men väl pappret i sin roll som bärare av tankar, känslor och idéer! Och faktiskt, räkningar! Parallellt har både befolkningen och byråkratin vuxit under hela den moderna historien. Dessa två parametrar har så att säga varit möjliga på grund av varandra –  en växande befolkning kräver mer byråkrati, men samtidigt är en väl fungerande byråkrati förutsättningen för  befolkningsutvecklingen. Tänk bara den eviga bostadsfrågan som varit på tapeten i bruksorter, i de industrialiserande städerna och idag är akut i varenda studiesäte! Den strukturella byråkratin var i mångt och mycket inspirerad av militären, som alltid haft ett behov av att sköta all sin logistik på ett effektivt sätt. Samma slags tänk passade utmärkt när industrialismen slog rot och snart växte till projekt av helt andra dimensioner än man sett tidigare. Utan papper att skriva eller rita på hade det inte fungerat!

Att pappret har sitt ursprung i Kina vet ju alla. I Europa användes istället länge bearbetade djurhudar för både handskrivna och tryckta böcker – vilket givetvis var en dyr metod eftersom det gick åt uppemot 400 lamskinn till en bibel! Bara i materiel kostade en enda bok obegripligt många årslöner för en bonde – vilket förstås höll hans bokhylla vakuumtom som ett studentkylskåp. Allmogens informationskällor förblev prästens mässande och skvallret i byn – vilket ju effektivt hindrade att nya idéer spreds. Papprets intåg lättade givetvis upp situationen en hel del ­– men det var fortfarande inget för vem som helst. Fram till en bra bit in på 1800-talet tillverkades papper av lump – som man fortfarande använder till sedlar och andra värdepapper – men det var en omständlig process där framförallt insamlandet av råvaran var en evig kamp där staten till sist gjorde det straffbart att slösa med sina tygrester! Den snabbt växande samhällsorganisationen gjorde att papper blev en bristvara – och som alla sådana, dyrbart. Man började därför experimentera med alternativa råvaror, andra fibrer.

De som hade råd kunde förstås använda pappret till vad de ville. Inom bourgeoisien spred man inte bara tankar på revolution och kungamord, utan också dikter och andra små texter – ett viktigt steg i en frigörelse från kyrkan. Under den gustavianska eran frodades stora konstnärer som Bellman, Sergel  och Ehrensvärd – idag våra mesta nationalhelgon – vars verk i original ofta är slavigt nedklottrade på en papperslapp! Det här litet lättsinnliga sättet att använda papper bidrog också till att allt fler lärde sig läsa och skriva – vilket var helt avgörande senare under 1800-talet när en helt ny typ av åsiktsutbyten började blomstra. Den här sjudande debattlustans diskussioner – om allt mellan skandinavism och protektionism till alla de nya ideologierna – publicerades ofta i form av små, billiga pamfletter. Svaret kom snart i en egen liten trycksak, och så fortsatte det  tills det fanns både tio och tolv ”om”, ”angående” eller ”kommentar till” i titeln.

När man sedermera kom på hur göra papper av billiga träfibrer öppnade man upp för en viktig demokratisering av informationen – tidningen! Dagstidningar har funnits i alla fall sedan 1600-talet – men de var ganska olika vår nutida definition, tryckta i små upplagor och riktade till en specifik liten läsekrets. Nu under 1800-talet uppstod en dagstidning i var och vartannan köping eller stad – det var kravet för att få hysa ett tryckeri – som blev viktiga förmedlare i den demokratiska debatten och för det fria tänkandet. Det faktum att tidningens spridningsområde både geografiskt och socialt vida överskred en genomsnittlig skvallerbyttas arbetsfält gjorde att samhället nu homogeniserades – fler deltog i och fler tog del av politikens och det offentligas diskussioner, beslut återgavs och förklarades.

På bilden ser vi ett avtal ur museiarkivet mellan Sydsvenska Kraftaktiebolaget och den som vill anslutas.  Det här pappret är från en tid när det strukturerade samhället gjort människor beroende av dess infrastruktur – elström som här, men även sophantering och sjukvård. Men det är också en tid när den pappersbaserade debatten fullständigt omdanat världsordningen – kyrkan och kungen har tappat det mesta av sin makt, arbetarklassen har blivit en maktfaktor, allmän rösträtt råder.

/Marcus Marcusson
Österlens Museum

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar