Plåtmynt

 

Förr i tiden hade mynten ett metallvärde som nästan motsvarade köpvärdet som stod på myntet. Eftersom Sverige led brist på både silver och guld, slog man mellan 1644 och 1768 även högre valörer i koppar. Eftersom de skulle motsvara metallvärdet blev de därför väldigt stora. Den högsta valören vägde 19,71 kg. Det här är den minsta valören av de s.k. plåtmynten; en halv daler silvermynt (man räknade både i silver och koppar) från 1745. Den väger ändå 378 gram! Myntet hittades under en nedriven fastighet vid torget i Simrishamn, på den plats där det medeltida Lübeckska kapellet en gång har legat.

Plåtmynten var s.k. värdemynt, till skillnad från de kreditmynt vi använder idag. Myntens metallvärde var nästan lika hög som dess nominella värde. Man drog bara av en s.k. slagskatt (för arbetet med att tillverka stampar och slå mynten). Undantaget var Carl XII:s nödmynt som slogs mellan 1715 och 1719 pga. att de långvariga och kostsamma krigen hade utarmat statskassan. Nödmynten blev väldigt impopulära, så redan 1719 fick man gå tillbaka till värdemynten igen. Det hände också att man delade på mynten. Den andra bilden visar en delad endalersplåt från 1747. Den har cirkulerat som en halv daler. Myntet har ägts av Alfred Jönsson, Östra Herrestad nr. 5, och tillhör nu samlingarna på Österlens Museum.

 

/Ulf Danell

Österlens Museum