tisdag 21 januari 2014

Information overload: Hur förmedlar man kunskap i dagens digitala informationssamhälle?


I januari initierade Österlens museum ett nytt pilotprojekt i samarbete med aktörerna (Glimmingehus, Ystad klostermuseum, Christinehof Ekopark, Kulturen i Tomelilla samt Natur & kultur i Sjöbo) bakom www.kulturhistorien.se. Projektet går under namnet Österlenhistoria.nu – kulturhistorisk föremedling på Wikipedia och Youtube och har fått medel från Kultur Skåne. Projektplanen går ut på att kulturinstitutionerna samverkar tillsammans med fritidsgårdar och skolor för att inspirera ungdomar till att vara själva medverkande i sitt eget historieskapande. Ämnet vi har valt att förmedla är platsberättelser från Österlen med omnejd. Dessa berättelser som kan finnas gömda i arkiv, i minnen, i bibliotek, hos hembygdsföreningar och byalag är viktiga och dokumentera och synliggöra. Man kan ju undra varför vi har valt att förmedla dessa berättelser på Wikipedia och Youtube som kanske inte alltid ses som tillförlitliga källor när det gäller kunskapsförmedling. Sedan kanske man undrar varför vi vill förmedla det digitalt och inte i en utställning. Det finns förklaringar till detta, bland annat så är den första: Finns du inte på internet så finns du inte alls. En annan förklaring är att det når ut till fler och att det är billigare. Men frukta inte. Youtube-filmerna kommer att resultera till en filmfestival som kommer att gå av stapeln den 8:e maj, med gratis föda och fri entré.


Om vi återgår till den första frågan om varför vi använder oss Wikipedia och Youtube som kanaler för vår kunskapsförmedling så finns det många olika anledningar till detta. Den första och viktigaste anledningen till detta är faktiskt källkritik. Det kanske känns motsägelsefullt att använda sig av källkritik och dessa två hemsidor i samma andetag, men det finns faktiskt en anledning till varför jag gör det. Många ungdomar använder sig av dessa kanaler varje dag för att få information och kunskap och vi är inte de första som har uppmärksammat detta fenomen. Bland annat History Teachers har skapat en kanal på Youtube där de förmedlar historia genom att göra om kända musikvideos och sångertexter till information om stora historiska händelser såsom Lady Gagas Bad Romance har blivit The French Revolution http://www.youtube.com/watch?v=wXsZbkt0yqo och det finns fler liknande fenomen. Youtube är den snabbast växande hemsidan i internets historia. Som kulturinstitution kan man skapa sin egen Youtube-kanal och på så vis förmedla det immateriella kulturarvet på ett nytänkande vis med snabbare och större slagkraft än i en museilokal.

Länge har Wikipedia haft en stämpel på sig att inte vara tillförlitlig, men det är på väg att ändras. Bland annat så uppmuntrar Wikipedia att man måste ha verifierbara källor som man kan hänvisa till innan man skriver något i en artikel. För motsträviga tolkningar och synsätt på ett ämne används diskussionssidorna till respektive artikel. Där kan man som läsare undersöka vilka uppgifter som har hamnat i själva artikeln och vilka som inte har och varför de inte har blivit publicerade i artikeln. Wikipedianen Lennart Guldbrandsson hävdar att: ” Även om informationen på Wikipedia inte är den sanna, så är det i alla fall den mest uppdaterade. Det kan jag själv skriva under på. Tyvärr har jag stött på ett antal gånger att historieböckerna i skolan inte är uppdaterade och att vi lär ut våra barn saker som är hårresande som till exempel: ” Att männen var de som jagade under jägarstenåldern, då kvinnorna var hemma och födde barn” eller ” kvinnans ställning försämrades under neolitikum då de inte kunde dra plogen”. Dessa kommentarer är hämtade från en känd podcast som hävdar att deras källor är skolmaterialet som finns tillgängligt. Jag har inte sett liknande påståenden på svenska Wikipedia i alla fall.


En annan anledning till att välja Wikipedia och Youtube som kanaler är på grund av att de är populära hemsidor. I all förenkling så går Googles sökalgoritm ut på ju fler besök på en hemsida med relevanta taggar avgör hur högt en hemsida placeras i Googles sökindex. Så ju mer en hemsida blir populär desto mer dominerar den sökresultaten och det slutar med att sidan kanaliserar fler länkar och generar mer trafik. Wikipedia är populärt på grund av att den fungerar i samverkan med Googles algoritm. Österlens museum och de andra aktörerna bakom www.kulturhistorien.se är involverade på flera hemsidor, men ingen av dessa (förutom Facebook och Twitter) har samma slagkraft som Wikipedia och Youtube när man söker på ett ämne. För att vara riktigt krass så riskerar våra egna hemsidor att fastna i ett berg av information på internet eftersom internet är en ständigt växande kunskapskälla där alla vill vara aktiva på så många plattformar som möjligt. I början på 2000-talet så publicerades 7 miljoner hemsidor per dag.


En tredje anledning är att vi som kulturinstitutioner vill möta ungdomarna på deras hemdomäner och medverka tillsammans med dem där. Vi vill också vara en knutpunkt mellan forskningen som genereras av universiteten och skolorna som förmedlar den till våra barn och ungdomar idag. Kulturinstitutioner sitter oftast på stora kunskapsberg som ibland aldrig får se dagens ljus och kan vara svåra att nå som allmänhet. Genom digitaliseringens tidsera så hoppas vi kunna förändra detta faktum.


Jeanette Gimmerstam

Antikvarie

Österlens museum

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar