För er som inte känner till Österlens museums projekt Se
och vårda så kan det kort nämnas att projektets huvudsyfte är att vårda och
tillgängliggöra fornlämningar på Österlen. Ett av de viktigaste sidoprojekten
inom Se och vårda är det s.k. Fadderprojektet, till vilket ett antal
fornfaddrar har knutits. Syftet med fadderprojektet är att engagera
människor i sin kulturmiljö och arbeta upp ett faddersystem där både markägare,
enskilda personer och föreningar kan hjälpa till i arbetet med att vårda
fornlämningar. Målet är att få ett vårdat kulturlandskap där fornminnena får
den plats de förtjänar samtidigt som människor kommer ut och kan engagera sig i
något som är viktigt för både den enskilde och för bygden.
Dagen inleddes dock med ett lite missöde, då projektledaren
strax innan avfärd upptäckte att han hade punktering på bilens ena däck. Bilen
fick omedelbart köras till en verkstad, där en lånebil raskt fanns att tillgå.
Medan projektledaren fixade med byte av bil for de övriga till Tommarp för att
få lite information om den forna staden Tumathorp och dess kloster. Som tur var
var även Ulrika Wallebom från Österlens museum med på rundturen, så hon fick
ensam stå för guidningen under förmiddagen. Under förmiddagen besöktes även
Tågarpsdösen och kapellet i Sankt Olof. Som bekant utfördes en mindre
arkeologisk undersökning av det medeltida kapellet i fjol, och om bl.a. denna
undersökning kan man läsa i en nyutkommen bok.
Efter en mindre god lunch på Lilla Vik tog vi oss till en
vackert belägen dös i Nyhemsområdet. Dösen har numera fått namnet
Skärabäcksdösen, och ligger i slutet av Skärabäcksvägen.
Efter att ha tillbringat en stund vid dösen for vi till
Gladsax, där inte mindre än fyra fornlämningar som ingår i projektet är
belägna. Vi startade med ruinen efter borgen Gladsaxehus, där Ulrika berättade
ingående om dess historia och om våra arkeologiska undersökningar för ca 10 år
sedan. Gräset och nässlorna hade växt sig väldigt högt under våren, så ruinen
och området runt om var i ett ganska akut behov av vård. Efter ett snabbt besök
vid gånggriften vid gården Ekenäs tog vi oss till gravhögarna på Munkabacken ,
strax intill gården Munkaberg. Här beundrade vi den fantastiska milsvida
utsikten, bl.a. kunde vi se Bornholm resa sig ur Östersjön, medan Simrishamn
låg vid våra fötter.
Den sista anhalten på rundturen var Stenkilsristningen vid
Simrislund. Denna berghäll hade varit övertäckt under vintern efter den under
hösten genomförda ”spritningen”. Syftet
var att försöka få bort de lavar och mossor som täcker hällristningarna. Några
dagar före rundturen hade hällen blottats igen, men tyvärr var resultatet inte
det vi hade hoppats på. Men vi kommer att fortsätta att arbeta med
Stenkilsristingen, så att den så småningom kan återfå sin forna glans. Vi
konstaterade dock att det var inga problem att upptäcka merparten av ristningarna.
Efter rundturen har sex av fornlämningarna vårdats med
hjälp av fornfaddrar och markägare. Nu återstår endast två fornlämningsmiljöer
att vårda, och sedan är vårens vårdinsatser avslutade. Dock måste ytterligare
fördjupade vårdinsatser genomföras av Stenkilsristningen under våren och
sommaren, men hur och när vet vi inte riktigt än.
Jag vill gärna betona att det finns plats för ytterligare
fornfaddrar i projektet. Om ni är intresserade, hör gärna av er till Österlens
Museum eller till projektledaren Lars Jönsson, Österlenarkeologi.
Kontaktuppgifter finns på Österlens Museums hemsida (www.simrishamn.se/museum)
och på Österlenarkeologis hemsida (www.osterlenarkeologi.se).
Lars Jönsson Österlenarkeologi/Österlens Museum |
| Ett glatt fornfaddergäng vid ruinen av Gladsaxehus. Foto: Lars Jönsson |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar