Söndagen den 18 augusti hade Arreskows släktförening ett jubileumsmöte i Simrishamn. Föreningen firade 50 år med bland annat att avtäcka en minnesplackett över släktens äldsta kända stamfader, kyrkoherden Holger Mogensen Arreskow, som kom till Simrishamn 1657 som nybakad präst från Köpenhamns Universitet. Efter kyrkogårdsvandring, stadsvandring och museibesök med guidning av Lena Alebo, Ulrika Wallebom och undertecknad, intogs för de som ville en god middag på hotell Svea.
Det har framförts en teori, att Holger, som enligt en hypotes föddes i Färs härad (Araskoga by, Brandstads socken) i Skåne 1633 eller 1634, skulle ha fått sitt namn efter Holger ”den lärde” Rosenkrantz. Hans far Mogens skulle ha arbetat på Rosenkrantzarnas gods Arreskov på Fyn, och därav tagit sitt släktnamn. Det som stöder denna teori, är att Holger och flera av hans ättlingar har delat namn med medlemmar ur Holger Rosenkrantz släktlinje. Holger lär annars ha varit ett vanligt namn bland de lägre stånden. Flera andra släkter bar också namnet vid denna tid. Bland adeln i Danmark under åren 1500-1650 finner vi namnet Holger i, förutom Rosenkrantz, bl.a. släkterna Bille (gods i bl.a. Skåne, Bohuslän, Fyn och Själland), Krognos (Skåne), Trolle (Skåne, Själland, Jylland), Ulfstand (Skåne, Bohuslän, Jylland), Urup (Skåne), Viffert (Skåne) och Vind (Skåne, Själland). De flesta är nära besläktade genom giften, vilket förklarar att namnet gått i arv till andra släkter. Äldst av dessa släkter är Urup i Skåne (Ugerup), som har haft Holger i släkten åtminstone sedan 1200-talet.
Ägare till slottet Arreskov på Fyn var när Holger föddes Henrik Jacobsen Rosenkrantz. När Henrik dog 1636, ärvdes slottet av systern, Christence. Hon var gift med Mogens Hög, som enligt dåtidens förmyndarregler var den som sedan stod som ägare. Mogens dog 1661, och därefter ägdes Arreskov ensamt av änkan Christence fram till hennes död 1679. Enligt en teori, kan Mogens och Christence ha varit Holgers föräldrar, och det var från slottet Arreskov som han tagit sitt efternamn.
Holger var dock bosatt på den skånska sidan och uppträder först som student i Lunds katedralskola under 1640-talet. Hans studier bekostades av någon välbärgad person i hans närmare släktkrets, sannolikt Holger "den lärde" Rosenkrantz (1574-1642). Han hade sitt släktgods Rosenholm utanför Århus på Jylland, men 1628 kom han till Skåne. Holger Rosenkrantz föräldrar var Jörgen Ottesen och Dorthe Lange. Han gifte sig 1598 i Malmö med Sophie Axelsdatter Brahe (1578-1646) och fick bland annat dottern Dorthe, född 1613. En annan möjlighet är därför att hon varit mor till Holger Arreskow. Det som styrker denna tes, är bland annat den starka namntraditionen. Dorthe döper sin son till Holger, efter sin far (Holger Rosenkrantz). Holger döper sedan en av sina döttrar till Dorthe efter sin mor. Dorthe gifter sig sedan med Otte Thott till Näs, Eriksholm och Sövde (1607-1656) i Malmö 1643, då Holgers far Mogens förmodas vara död. Namnet Arreskow, som Holger tar sig, skulle i så fall komma från Araskoga by, där Holger kan ha växt upp. Det ligger bara några kilometer från Sövde, som Dorthes andra man Otte ägde.
Detta var några exempel på hur man kan gå vidare när man släktforskar och källorna ifrån kyrkböckerna har tagit slut. Finns det indicier på ett släktskap mellan två ätter, går det numera för en ganska billig penning att med DNA-test ta reda på släktskap, förutsatt att man har nu levande ättlingar från bägge sidor som är villiga att låta testa sig.
//Ulf Danell
Österlens Museum
